home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ Amiga ISO Collection / AmigaDemoCD1.iso / DEMOS / DEATHDEFIRS-BBSIntro.DMS / DEATHDEFIRS-BBSIntro.adf / vasa.txt < prev   
Encoding:
Text File  |  1994-03-26  |  7.0 KB  |  172 lines
  1.                   Vasa, Inledning.
  2.              ----------------
  3.  
  4.  
  5. Tidsmaskinen är en fascinerande produkt av människans fantasi. Ännu 
  6. har ingen lyckas förverkliga den. Kanske är det omöjligt. Kanske 
  7. kommer människor en dag att färdas genom århundraden, ty nyfikenhet
  8. och äventyrskänslan är mäktiga drivfjädrar.
  9.    Resor i tiden kan man lyckligtvis göra utan maskiners hjälp. det
  10. unika fyndet av Vasa på Stockholms ström är ett gott tecken på detta.
  11.    Det gammla skeppet, som vilade i sin dunkla grav utanför Beckholmen
  12. i Stockholms hamn på trettiotvå meter djup i mer än trehundratrettio
  13. år, har väckt intresse åt forskarna att med nya intressanta uppgifter
  14. inrickta sig på 1600 talets folk. Sedan lång tid bortglömda documen
  15. från katastrofen har på nytt grävts fram ur arkiven, dammats av och
  16. publicerats i dagstidningar och tidskrifter. Hundratusentals turister
  17. vallfärdar nu varje år för att beundra det mäktiga gammla skeppet.
  18.  Historien bakom fyndet är betydligt längre och kanske mer spännande
  19. än fartygets egen korta livstid. 
  20.  
  21. I Östersjön detta "fredens hav", har stormaktsflottor kämpat på liv
  22. och död. Stora örlogsskepp har vid flera tillfällen av storm och sjö
  23. vräkts mot det grunda kusterna, där de har gått under, eller har de
  24. under strid sjunkit med flaggan i topp, slagna av en övermäktig
  25. motståndare.
  26.    Mannen bakom fyndet av Vasa, Anders Franzen arbetade vid den tiden
  27. inom oljeindustrin. redan på 1930-talet hade han funnit att Östersjön
  28. hade förutsättningar att bli ett eldorado för skeppsforskare.
  29.    Dess vatten var skonsamt mot de många sjunkna skeppen.
  30. Skeppsmasken, Teredo navalis, trivs inte i bräckta vatten som
  31. östersjön är, så dessa skepp var inte angrippna av någon mask de var
  32. nästan konserverade istället.
  33.  
  34.  
  35.                 Katastrofen
  36.             -----------
  37.  
  38.   
  39. Svergie har alltid varit och är fortfarande i högsta grad beroende
  40. av havets transportvägar. På 1600-talet liksom nu i atomåldern är
  41. havet en viktig inkomskälla.
  42.    På försommaren 1628 stod det habsburgska kejsardömets store
  43. härförare Wallenstein med sina trupper vid Östersjön.
  44.    Ännu hade inte kejsaren någon flotta i Östersjön, så han
  45. beslutade att de skulle börja bygga Vasa.
  46.   Readan våren 1628 låg det svenska örlogsfartyget Vasa klart i sin
  47. docka. Den 1 juli började de den svåra lastningen av skeppet.
  48.   Söndagen den 10 augusti sjösattes Vasa och skeppets jungfruresa
  49. hade börjat. I stilla och vackert väder med en svag sydvästlig vind
  50. åkte Vasa ned mot Skeppsbron i Stockholms skärgård. Allt var lungt
  51. och stilla solen speglade sig i de guldbelagda galjonsbilderna, då
  52. plötsligt vände vinden och blåste kraftigt mot Vasa. Som gick ned i
  53. en stark lutning. Fästerna som höll kanonerna på plats brast och
  54. kanonerna åkte över till den andra sidan. Och vattnet började att
  55. strömma in igenom de öppna kanonluckorna. 
  56.    Allt var över på ett par minuter, Tänk på hur folket måste
  57. blevit snopna, när de stolta titar på detta underverk ,som plötsligt
  58. skjunker till botten. Många har säkert undrat, varför skönk Vasa?
  59.   Och den senaste teorin är att kanonerna inte var ordentligt
  60. fastbundna men en annan teori är också att skeppet var förlångt och
  61. på grund av detta skulle det bli sjöodugligt.
  62.  
  63.  
  64.  
  65.             Rättegången
  66.             -----------
  67.  
  68.  
  69. Vasas oförklarliga öde vållade stor uppståndelse och sorg bland hög
  70. och låg i huvudstaden och så småningom i hela landet. Ett allvarligt
  71. fel måste ha begåtts. Annars kunde inte ett skepp förlisa så som Vasa
  72. hade gjort. Den fruktansvärda katastrofen måste länge efteråt ha varit
  73. det stora samtalsämnet på gator och torg, krogar och ölstugor, men
  74. också i hemmen.
  75.    Redan dagen efter olyckan började förhöret på Stockholms slott
  76. inför riksrådet. Dit hade fartygschefen och byggmästaren kallats.
  77. Domstolen bestod av sjutton personer som skulle hitta en syndabock.
  78. De började med att förhöra de olika höga befälen som hade överlevt,
  79. men de hittade ingen syndabock. Så de lade ner fallet om Vasa.
  80.  
  81.  
  82.  
  83.  
  84.  
  85.                      Bärgningen
  86.                      ----------
  87.  
  88.  
  89. De första försöken till att bärga Vasa gjordes 1683 men på den tiden
  90. hade de ingen urustning för att bärja ett sådant stort skepp. Men
  91. några år efter så bärgades nästan hälften av alla kanoner, som gutes
  92. om. Svergie på denna tiden var en ledande stormakt som kunnde mycket
  93. så dykning var något som svenskarna kunnde på denna tiden. Den första
  94. dykarklockan uppfans i Sverige. En dykarklocka har samma form som en
  95. kyrkklocka Med plats för en människa, klockan sänks ned i vattnet och
  96. på grund av dess form så bildas det en luftficka som har luft i cirka
  97. trettio minuter. Dykaren ser allt igenom ett titthål. När klockan har
  98. nått botten så kan dykaren simma ut och hämmta in det de skall bärga
  99. och simma in i klockan igen och ta nu luft.
  100.    1957 var Anders Franzen ute och letade efter Vasa när plötligt hans
  101. ihåliga järnrör tog upp en bit ek ur vattnet, och den såg mycket
  102. gammal ut. Denna dag skulle bli en historisk dag för Anders Franzen
  103. för att han skulle bli den person som hade hittat Vasa efter 333 år på
  104. havets botten. I Maj 1960 började bärgningen av Vasa, dykarna grävde
  105. små kanaler under Vasa som dom sedan drog rep igenom. Som sedan fästes
  106. i åtta stora lyftkranar, sakta men säkert kom Vasa upp till ytan.
  107.    När båten väll hade kommit upp så laddes hon i en torrdocka och
  108. blev besprutad med vatten för att hon inte skulle torkas ut. Det tog
  109. två år att konservera Vasa.
  110.  
  111.    
  112.             Avslutning
  113.             ----------
  114.  
  115.  
  116. Varför skönk Vasa? den frågan hoppas jag att du har fått besvarad nu.
  117.   Idag ligger Vasa i ett stort museum vid Stockholms hamn, det tog 5
  118. år att bygga och det kostade 100 milijoner kroner. Men Vasa är inte
  119. bara ett object som skall ställas ut på museum utan det är också en
  120. stor arkiologisk upptäckt. Tack vare att Vasa var så väll bevarad så
  121. har forskarna kunnat se hur det Svenska folket levde på 1600-talet,
  122. och för att inte tala om alla de stora skatter som hittades ombord på
  123. Vasa de skulle vara ovärderliga idag. Vasa var inte något billigt
  124. utrustat skepp det var förgylld uppifrån masten ned till botten av
  125. skrovet. Detta på grund av att det skulle skräma fienderna på flykten.
  126.  
  127.  
  128.  
  129.                      Teknisk data om Vasa.
  130.                      ---------------------
  131.             
  132. Total längd        69,0 m
  133. Största bredden        11,3m
  134. Djupgående akter    4,7m
  135. Totalhöjd        52,5m
  136. Totalvikt        1300tom
  137. Segelyta        1200m²
  138. Antal segel        10
  139. Bestyckning        64 kanoner
  140. Artilleriets vikt    80ton
  141. Besättning        145man
  142.  
  143.  
  144. Vasa var byggt i ek och alla de viktiga delarna är intakta.
  145. Vasa var ett regalskepp som fullt utrustat skönk 1628.
  146. Vasa skönk snabbt och oskadat.
  147. Vasa står kölrätt på styv lera.
  148. Vasa är välbevarat av konserverane slamavlagringar.
  149. Vasa har ej varit utsatt för skadlig påpresning.
  150. Vasa ligger nära Stockholms örlogsvarv.
  151. Vasa kan identifieras med stor säkerhet.
  152. Vasa är det äldsta hittills påträffade, namngivna och daterade skepp
  153.      som är i så gott skick.
  154.  
  155.  
  156.                         Material förteckning
  157.             --------------------
  158.  
  159.  
  160. Vasmuseet- regalskeppet i sitt nya hus    Wiken 1990
  161.  
  162. Folket som byggde Wasa              Carl Cederlund 1978
  163.  
  164. Vasa kungens skepp                  Bengt Ohrelius
  165.                       Lars-Åke Kvarning 1990
  166.  
  167. Bra böckers lexikom              Wasa 1985
  168.  
  169.  
  170.  
  171. Inlämnad av: Mikael Andersson, 1992-11-03
  172.