Grupp |
Förkortning |
Seminarienummer |
Alla |
(Alla) |
1-15 |
Förskola |
(F) |
16-28 |
Grundskola åk 1-7 |
(1-7) |
17-22, 29 |
Grundskola åk 1-9 |
(1-9) |
23-28, 30-40 |
Grundskola åk 4-9 |
(4-9) |
41-70 |
Gymnasium |
(Gy) |
27-28, 35-40, 52-82 |
Vuxenutbildning |
(Vx) |
28, 36-40, 56-66, 68-70, 75-85 |
Datortek |
(D) |
28, 39-40, 62-70, 82, 86-87 |
Bibliotek |
(B) |
33-34, 40, 51, 61, 68-70, 74-75, 85 |
1. Datorkommunikation för synskadade
Henrik Götesson, Ronneby
Synskadades möjligheter att utnyttja datorn som ett kommunikationshjälpmedel.
Historik och framtid presenteras och problem tas upp.
(Alla)
2. Att få igång lärarna
Carina Ringtun, Espedalsskolan, Ronneby
Erfarenheter om hur man kan få i gång lärare på en skola när det gäller
IT och vad som händer med lärarrollen och arbetslaget när man för in datorn
i klassrummet.
(Alla)
3. Foto-Albumet på Nätet och tuppen Otto
Timo Vilgats, Högalidskolan i Kiruna, Kiruna
Foto-Albumet på Nätet är ett konkret exempel på hur text och bild samverkar
när elever och lärare presenterar sin närmiljö. Alla kan vara med i detta
projekt, oavsett ålder. I Foto-Albumet på Nätet presenteras tuppen Otto,
världens nordligaste tupp på Internet. Otto får många e-brev, från barn,
hönor, hundar och andra tuppar. I mån av tid svarar Otto på e-post.
(Alla)
4. Klippans skoldatanät och projektet TESS network
Erik Säfsten, Henrik Ramsay, Klippans skolor, Klippan
Beskrivning av erfarenheterna från Klippans satsning på en förnyelse av
undervisningen med stöd av IT. Som en del av ITsatsningen är vi en av
initiativtagarna till projektet TESS network som vi kommer att beskriva.
(Alla)
5. Surfa på vågen - nu är det dags för pedagogen del 1
Jimmy Jaldemark, Edison, Högskolan i Jönköping
Edison - ett nytt arbetssätt i skolan baserat på nyfikenheten och
intresset hos dina elever
(Alla)
6. Surfa på vågen - nu är det dags för pedagogen del 2
Jimmy Jaldemark, Edison, Högskolan i Jönköping
Om att använda Internetbaserade databaser såsom Edisons Lärarforum
för kompetensutveckling.
(Alla)
7. Vad gör vi inom IT på lärarutbildningarna?
Medverkande från lärarutbildningen på 5 orter och Lil Engström,
Lärarhögskolan i Stockholm, MaNv
Deltagande högskolor är Malmö, Uppsala, Stockholm, Karlstad och Växjö.
Presentation av bakgrund, statliga beslut och utredningar, olika projekt som
bedrivs på lärarutbildningarna, satsningar på lärarutbildningen och
högskolornas satasning på IT-utbildning av blivande lärare och fortbildning
av befintliga lärare. Diskussion om förväntningar och
möjligheter. (½dag)
(Alla)
8. Projektet "Nya former"
Lars Bourelius, Ronneby kommun
Paraplyprojekt med flera delprojekt. Hur kan skolans arbete och elevernas
lärprocesser utvecklas med stöd av IT? Presentation av projektet.
(Alla)
9. Media & Nätet
Greg Fitzpatrick, Musicnet Stiftelse, Stockholm
Syftet med presentationen är att beskriva kommunikation via nätverk, samt
medias framtidsroll på dessa nätverk.
(http://www.musiknet.se)
(Alla)
10. Studiebesök på Ronnebys Framtidsbibliotek
Maj-Stina Petersson, Biblioteket i Ronneby
Rundvandring på och information om hur man arbetar på ett IT-bibliotek.
Presentation av de projekt som drivs för närvarande t ex "IT för alla" ett
projekt för synskadade. (½dag)
(Alla)
11. Pedagogiska erfarenheter kring Den Digitala Skolbänken
Britt Broman Sjösten, Ronnebys Skolor, Ronneby Kommun
Paketlösning för hela skolans datoranvändning. Suveränt stöd inte minst
för pedagoger.
(Alla)
12. Roligare språkutbildning med CD-ROM och IT
Tapio Kantokoski, Breviksskolan, Oxelösund
Praktiska erfarenheter från nybörjarspråkutbildning med hjälp av CD-ROM
Språkövningar - Grunder och IT. Delprojekt i Leonardo.
(Alla)
13. Vem tar ansvar för datorstrulet i skolan?
Lennart Axelsson, Datastugan, AV-Media, Växjö
Datorkrångel kostar pengar. Vad kan du som datoransvarig på skola eller
bibliotek göra för att effektivisera användningen och undvika alltför
mycket merarbete? Vilka krav kan ställas på datorleverantörerna? Hur mycket
är rimligt att kräva av systemsäkerhet på olika nivåer i skolan? Vad betyder
införandet av Windows 95?
(Alla)
14. Studiebesök på Infocenter
Pirjo Elovaara, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Ronneby
Infocenter är ett datoriserat forsknings- och informationsbibliotek som
står öppet för högskolan och företagen på Soft Center men även för
allmänheten. Här finns datorer till besökarnas förfogande för CD-ROM- och
databassökningar, trycksaksframställning mm. (½dag)
(Alla)
15. Kan IT-utvecklingen påverka lärarroll och kunskapssyn?
Mikael Parknäs, AXLA, IT-strategi & IT-pedagogik, Göteborg
Datorns användning speglar pedagogens syn på lärande och kunskap. Ofta
innebär det "gammal metodik förpackad i ny teknik". Vad behöver ansvariga
chefer veta för att våga använda IT som ett redskap att förändra skolan?
Datorteknik eller datorpedagogik?
(Alla)
16. Mjukstart på förskolan
Annelie Pernheden, Anna-Maria Olofsson, Dandy Skoldata AB, Västra
Frölunda
Ett konkret sätt att exemplifiera traditionell pedagogik som bygger på
växling mellan tredimensionellt konkret och abstrakt seende. (http://www.pi.se/dandy)
(F)
17. Datorn i Förskolan
Carina Dahlin, Ann Marie Liehl, Tokarp/Lovisa Förskola, Jönköping
Vi arbetar med datorn som pedagogiskt hjälpmedel från 3-6 år. Från praktisk
data användning till att skapa egna program och dokumentera vårt temaarbete.
(F, 1-7)
18. Kan Vincent van Gogh inspirera barn i IT-åldern?
Britt-Marie Holmlund, Anna Erixon-Söderén, Ekhammarskolan,
Kungsängen
Om ett tema-arbetes framväxt ... och vårt arbete med yngre skolbarn (från
6 år). Många verktyg - datorn är ett! Målet är ett öppet sinne hos såväl
personal som elever.
(F, 1-7)
19. Projektet PLANETEN
Bo Gustafsson, Högskolan för Lärarutbildning och kommunikation,
Jönköping
PLANETEN, som HLK driver på uppdrag av Skolverket, är ett internetbaserat
projekt för yngre barn.
(F, 1-7)
20. Skara - vår stad. Tre förskolor i samverkan
Pernilla Suominen, Peter Klint, Förskolan Ankeborg, Skara
Tre förskolor arbetar utifrån ett gemensamt tema, där dokumentationen är
viktig. Vi använder det fiberoptiska nätet för att skicka dokumentation
mellan förskolorna.
(F, 1-7)
21. Datorn i förskolan (DIF) och DIG-projektet
Bo Gustafsson, Högskolan för Lärarutbildning och Kommunikation, Jönköping
DIG-projektet är en logisk fortsättning av DIF-projektet där HLK har två
forskningsprogram om barnens inlärning respektive lärarrollen.
(F, 1-7)
22. Espedalsskolan datoranvändning
Torsten Berg, Ulla Ignell, Espedalsskolan, Ronneby
Exempel på praktisk datoranvändning (åk 1-6) för er som ligger i
startgroparna. Tekniska förutsättningar, arbetsplan för datorarbete och
praktiska exempel.
(F, 1-7)
23. Öka elevernas känsla för trafiken i närmiljön - använd multimediaverktyg!
Örjan Broman, Skolkontoret, Gävle kommun
Integrera sv, media, sh och trafikkunskap med datoranvändning. Fotografera
och diskutera elevernas skolvägar, skapa en multimediaproduktion med bilder,
ljud och texter som demonstreras för föräldrar m fl.
(F, 1-9)
24. Varannan damernas inom IT
Ingvar Blomster, Annliz Plattén, Pettersbergsskolan, Trollhättan
Datakunskap för flickor och mammor. Trollhättans projekt för att
intressera flickor för teknik.
(F, 1-9)
25. IT-användning byggt på elevansvar
Anders Karlsson, Rävekärrsskolan, Mölndal
Uppläggningen av IT-arbetet på Rävekärrsskolan med dataansvariga elever i
centrum.
(F, 1-9)
26. "Trätofflan" som multimedia
Per Ekström, Vollsjö skola, Vollsjö
Barnen på Trätofflans dagis presenterar sig med bilder, text och ljud på
datorn. En redovisning av ett arbete gjort i programmet Hyper Studio.
Verktygen lämpliga för hela grundskolan.
(F, 1-9)
27. En bro till framtiden
Erik Lennerstedt, Jan Holmqvist, Furulidskolan, Aneby
I Jönköpings län bedrivs ett projekt med ovanstående namn. Landstinget och
varje kommun har en IT-Pedagog som försöker sprida erfarenheter om
datoranvändning i skolan. Vi kommer att ge våra erfarenheter och reflektera
över vårt arbete.
28. Skapa egna multimediatillämpningar
Ingrid Nordkvist, Gefle Pedagogiska Centrum, Gävle
Elevexempel från förskola till högskola diskuteras utifrån ett pedagogiskt
perspektiv. På vilket sätt stödjer arbetet inlärning, kreativitet och
samarbete?
(F, 1-9, Gy, Vx, D)
29. Multimedia och matematik - passar det ihop?
Lisa Björklund, Lärarhögskolan i Stockholm, Ma/Nv-Inst., Stockholm
Tankar om multimedias roll inom grundskolan. Exempel på hur elever
utvecklar begreppsförståelse i matematik genom att göra egna
multimediaproduktioner.
(1-7)
30. Klassens datorer - ALLAS datorer
Kerstin Mellhammar, Lillemor Holmqvist, Prästslättsskolan, Karlshamn
Alla elever har tillgång till datorerna hela dagen.
(1-9)
31. Från ritning till färdig produkt
Håkan Jonsson, Birgit Johansson, Ardalaskolan, Skara
Hur vi använder datorn som ett verktyg och inspiration i slöjden.
(1-9)
32. Logo i skolan
Ulla Wittrup, Fäladsgården, Lund
Skapa och lär med datorspråket Logo som verktyg i matematik-, bild- och
språkundervisningen.
(1-9)
33. IT-drömmen möter verkligheten
Margareta Hugosson, Gunilla Salomonsson, Beringskolan, Örkelljunga
Två lärare samt bibliotekarien från Beringskolan, Monica Nilsson, berättar
om ett pedagogiskt utvecklingsarbete i åk 4-6.
(http://www.klippan.se/beringskolan/tratten2.htm )
(1-9, B)
34. Eleven, bibliotekarien och lärarna i samspel
Monica Nilsson, "Årets skolbibliotekarie", Beringskolan, Örkelljunga
Skolbiblioteksverksamheten i USA - föredöme för svenska skolor! Hur
IT-teknik och ett undersökande arbetssätt kan förankras i skolan i dag.
(http://www.klippan.se/beringskolan/)
(1-9, B)
35. Undervisningförlopp med datorbaserade läromedel
Örjan Broman, Skolkontoret, Gävle kommun
Du som är osäker om hur dator med program och kringutrustning kan användas i
skolan får tips som kan användas på alla stadier. Med definierade
undervisningsförlopp blir datoranvändning en naturlig del i arbetet.
(1-9, Gy)
36. Internationellt - Mångkulturellt
Margareta Bengtsson, N Fäladens RO, Fäladsgården, Lund
Norra Fäladens rektorsområde har många elever med invandrarbakgrund.
Målsättningen med detta projekt är att eleverna via Internet ska söka
kontakt med sina hemländer och tidigare klasskamrater, för att utbyta
erfarenheter, tankar och värderingar.
(1-9, Gy, Vx)
37. Läraren som IT-coach
Gunilla Jedeskog, IPP, Linköpings universitet, Linköping
Lärares erfarenheter och reflektioner kring datorn i undervisningen.
(1-9, Gy, Vx)
38. Webben i skolan
Björn Lundgren, Lärarhögskolan i Malmö
Är det detsamma att "surfa" och leta information? World Wide Web har fler
användningsområden både för lärare och elever.
(1-9, Gy, Vx)
39. Skoldataprojektet
John Lundborg, Lunds Datortek, Lund
Datapedagogiskt samarbete mellan Datorteket och Vårfruskolan i Lund.
(1-9, Gy, Vx, D)
40. Svenska Skol Väder Nätet (SSVN)
Stefan Gustafson, Valter Öhman, Alviksskolan, Bromma
SSVN som är en www-tjänst där ett antal skolor med elektroniska väderstationer
ingår som informationsservrar. I resursen ingår en stor faktabas,
frågeställningar, statistik och ett diskussionsforum, dvs det mesta som
behövs för att kunna arbeta både grundläggande och fördjupande med
meteorologi.
(http://www.asogy.stockholm.se/~alvik/valle/vader.htm)
(1-9, Gy, Vx, D, B)
41. Tidningsredaktion
Sture Käll, Jan Hallgren, Ribbaskolan H, Gränna
Efter förberedelser i olika ämnen är klassen en hel dag indelad i
"redaktioner" som alla har uppgifter att skapa en "första sida" till en
seriös morgontidning av vårt teleprintergrogram.
(4-9)
42. Elevens val - Dator
Martin Forslund, Johan Gustavsson, Färsingaskolan, Sjöbo
Eleverna väljer själva arbetsområden och fördjupningsuppgifter för att
sedan arbeta helt självständigt med självinstruerande materiel. Avslutas
med eget arbete och höga krav på redovisning.
(4-9)
43. Ökad föräldrasamverkan - Förändrat arbetssätt
Carl-Johan Skugghall, Mullsjö Kommuns Skolor
Att med hjälp av bärbara datorer och intranet få föräldrar att engagera sig
mer i skolans verksamhet och att få elever att ta större ansvar för sina
egna studier. Redogörelse för projekt drivna under läsåret 96-97.
(4-9)
44. GLOBE-projektet
Ulf Nilsson, Sune Jeppsson, Vannarödsskolan, Sösdala
Hur vi arbetar med väder på skolan. Skolan har en väderstation och kan ta
emot vädersatellitrapporter.
(4-9)
45. Datorn i Hemkunskapsundervisningen - PBL
Birgitta Dalén, Eva Lundberg, Svaneskolan, Lund
Eleverna arbetar med datorstöd och egna frågeställningar för fördjupad
kunskap i näringslära, matlagning, hushållsekonomi, privatekonomi, "starta
eget", undersökningar, bostaden och faktasökande.
(4-9)
46. Skrivprocessen - att omvandla information till kunskap
Ingrid Nordkvist, Gefle Pedagogiska Centrum, Gävle
Ordbehandlingsprogram, DTP-program, CD-ROM och Internet ger nya möjligheter
till ett varierat och meningsfullt skrivande i skolan. Exempel på olika
tillämpningar.
(4-9)
47. Interaktiva presentationer i skolan
Magnus Medin, Mats Hallman, , Haninge
Förevisande av interaktiv presentation samt möjligheter att arbeta med
detta i skolan.
(4-9)
48. Hårda killar med mjuka verktyg
Ernst Littmann, Nybodaskolan, Solna / Lärarhögskolan, Stockholm
Datorn som motivationsstimulerande faktor i arbetet med elever på högstadiet
med grava psykosociala problem.
(4-9)
49. Datorkommunikation
Kerstin Nilsson, Näsbyparkskolan, Täby
Med datorns hjälp kan elever och lärare samarbeta med andra i olika delar
av världen. Hur hittar man samarbetspartners och projekt? Hur ser vardagen
ut för elever och lärare? Seminariet hoppas ge inspiration till lärare som
vill arbeta vidare med datorkommunikation. En fokusering ligger på Kidlink,
nätverket för barn och ungdomar i åldern 10-15 år.
(4-9)
50. GLOBE - ett internationellt miljöprojekt
Toivo Sirviö, Högavångsskolan, Olofström
12 skolor i Sverige - 400 i världen forskar tillsammans och är kopplade till
en gemensam databas för sina miljöundersökningar.
(4-9)
51. Internet i utbildningen
Peter Granfeldt, Vättleskolan, Göteborg
Hur vi använder Internet i biblioteket, för "pilotklasserna" och i No- och
So- undervisningen.
(4-9, B)
52. Didaktisk analys av program i fysik
Börje Ekstig, Institutionen för lärarutbildning, Uppsala Universitet
Några fysikprogram analyseras med avseende på deras didaktiska uppläggning.
Hur arbetar eleven? Hur interaktivt är programmet? Uppnås begreppsförståelse?
(4-9, Gy)
53. Distansundervisning på gymnasiet?
Tord Plantinger m fl, Palmcrantzskolan, Östersund
På vårt S-program har vi provat att arbeta ämnesövergripande och med
hemklassrum. Det tredje året arbetar eleverna hemma två dagar i veckan med
hjälp av IT.
(4-9, Gy)
54. SKOLPLANKET - Galleri och läromedel på Internet
Eva Erbenius, Stockholm
Skolplanket är ett projekt som syftar till att stödja bildläraren i sin
IT-utveckling, samt inspirera elever inom olika teman för presentation.
(4-9, Gy)
55. Digital NO-undervisning
Leif Gustavsson, Svaneskolan, Lund
Redovisning av ett utvecklingsarbete i samarbete med Telia läromediefond.
(http://www.svaneskolan.lund.se)
(4-9, Gy)
56. Datorn som hjälp vid uttalsträning
Håkan Larsson, Larson Education i Lerum AB, Lerum
Kan datorn bedöma uttal? Till Lingus - det multimediabaserade
språklaboratoriet finns nu tillbehör för visualisering av information och
betoning.
(4-9, Gy, Vx)
57. Utvärdera med datorns hjälp
Lennart Schmidt, Eklidens skola Nacka, Tyresö
Hur man bör förbereda och kan genomföra en utvärdering. Skapa frågeformulär,
mata in svaren och göra urval. Korstabellera, ta fram statistik och diagram.
(4-9, Gy, Vx)
58. En matematiklärares illusion - Geometri är roligt!
Thomas Martinsson, Högskolan i Karlstad
Hur man kan använda geometriprogram typ Geometers Sketchpad eller Cabri för
att förnya geometriundervisning. Med datorns hjälp kan elever öva
begreppsförståelse och själva fås att upptäcka satser och bevisidéer.
(4-9, Gy, Vx)
59. MultiMedia Lab 3.0 och Internet
Stefan Cedervall, Gefle Pedagogiska Centrum, Gävle
Demonstration av hur MultiMedia Lab 3.0 kan användas på Internet. Html-stöd,
runtime som viewer m.m.
(4-9, Gy, Vx)
60. Datorn i Tyskundervisningen
Gösta Brand, BUF, Halmstads kommun
Hur Datorn kan ta över moment av repetitorisk karaktär i språk- och
tyskundervisningen, så att man kan använda tidsvinsten till kommunikativa
övningar.
(4-9, Gy, Vx)
61. Biblioteket och bibliotekarien som pedagogisk resurs i IT-skolan
Britta Särnmark, Hulebäcksgymnasiet, Mölnlycke
Dagens arbetssätt i skolan kräver ett nära samarbete mellan lärare och
bibliotekarier. Exempel och idéer från Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke.
(4-9, Gy, Vx, B)
62. Kontrollerad undervisning i skyddad miljö
Bengt-Åke Andersson, ABC Skola HB, Knivsta
Presentation av ett arbetssätt där undervisande lärare "bestämmer".
(4-9, Gy, Vx, D)
63. Vad framtidens utbildningar behöver EGENTLIGEN.
Jens Fylkner, Antenn, Lund
Självklart måste man öka användandet av datorer inom skolan men IT i sig
räcker inte. Nätverkande, personlig utveckling, projektarbete och
entreprenörsskap är alla områden som skolan borde ta till sig för att
utvecklas i takt med tiden.
(4-9, Gy, Vx, D)
64. Vi bygger ord - morfologisk metod - teori och praktik
Merete Herrström, AmuHadar, Malmö
Introduktion i en alternativ läs- och stavningsstrategi för elever med läs-
o skrivproblem samt demonstration av det datorbaserade träningsprogrammet
Ordbygge.
(4-9, Gy, Vx, D)
65. "Tjosk"=kiosk eller tjock? Om rättstavningshjälp i ordbehandlare
Bodil Andersson, AmuHadar, Malmö
En ny rättstavningskontroll, som "tänker språkligt" är framtagen vid
AmuHadar i Malmö. Arbetet ingår i AMS/RFV:s rikssatsning på kompenserande
datorbaserade hjälpmedel vid dyslexi.
(4-9, Gy, Vx, D)
66. Internet i undervisningen
Eric Gerle, Lars-Erik Hjort, Knut Hahnsskolan, Ronneby
Att söka, värdera och hantera information på nätet. Ett försök till handbok
för skilda ämnesområden, en motsvarighet till bibliotekskunskap för
Internet.
(4-9, Gy, Vx, D, B)
67. Multimedia som pedagogisk metod
Gunnar Spångberg, Gullmarsgymnasiet, Lysekil
Hur man kan arbeta med multimedia som ett uttrycksmedel. Fokus på den
svage eleven och beskrivning av vårt individuella program. Visning av
elevpresentationer och kort visa hur man kan arbeta i ett multimedia
program (MultimediaLab).
(4-9, Gy, D)
68. Pedagogisk multimedia är inte det som sker på skärmen...utan det som
händer i huvudet på eleverna
Mats Rosenkvist, Kunskapsmedia AB, Stockholm
En inblick i framtidens lärar- och elevroller. Syftet är att skapa
engagemang och eftertanke kring pedagogisk multimedia som komplement
till andra läromedel. Målet är att deltagarna ska lämna seminariet med en
sunt kritisk inställning till hur nya läromedel kan användas i skolan.
(4-9, Gy, Vx, D, B)
69. SYO-Guiden på internet - om arbete och utbildning
Torbjörn Schyberg, Malmö Borgarskola
Seminariet vänder sig till all skolpersonal, arbetsförmedlare,
studievägledare vid högskolan etc som har ett ansvar för att studie- och
yrkesvägledningen i dagens samhälle fungerar på ett tillfredsställande sätt.
(http://www.pedc.se/syo/)
(4-9, Gy, Vx, D, B)
70. Informationssökning med IT-stöd
Stefan Svedberg, Halmstad
Att förädla information till kunskap - en infosökningsmetod i ett
undersökande arbetssätt på grundskolans mellanstadium. Med utgångspunkt
från egna studier till en blick på vilka möjligheter som framtiden erbjuder.
(4-9, Gy, Vx, D, B)
71. IT i språkundervisningen
Annika Brisvall, Stagneliusskolan, Kalmar
Pedagogiska tips på hur man kan använda IT i språkundervisningen.
(Gy)
72. El- och elektroniklaborationer på datorn
Anders Gustavsson, Eksjö Gymnasium, Eksjö
Hur el- och elektronik-kopplingar kan simuleras i datormiljö. Intressanta
sidor på Internet för elektronikkonstruktion.
(Gy)
73. Delphi - programmering
Mats-Ola Landbris, Knut Hahnsskolan, Ronneby
En introduktion till Dig som vill se hur man programmerar Windowsapplikationer
med Pascal som bas. Några grundlägggande demonstrationsexempel komlpetteras
med exempel på vad gymnasieelever åstadkommer under en 65 timmars kurs.
(Gy)
OBS! ÄNDRAT SEMINARIUM!!!
74. IT-teknik och miljöer
Barbro Ingemansson och Birgitta Wahlström, Chapmansskolans Bibliotek,
Börje Truedsson, IT-ansvarig rektor,Karlskrona
Chapmanskolan visar sina två bibliotek och berättar om erfarenheter av inredning,
CD-ROM, BTJ 2000 och Internet. (½dag)
(Gy, B)
75. Kan skolan navigera i informationsflödet?
Kerstin Olsson mfl, Landstingsskolornas IT projekt i Östergötland, Motala
Bibliotek i all ära ! - Att hjälpa elever lösa problem med praktiskt
datorstöd blir mer och mer informationsmäklarens huvuduppgift. Våra skolor
är inriktade på praktiska yrkesområden vilket gör det spännande att med IT
underlätta det problembaserade arbetssättet som är vår metod. Vi utvecklar
arbetssätt för att internt (Intranet) och externt (databaser med PBL) höja
kvaliteten på informationsstrukturen.
(http://www.lio.se/internetproject/)
(Gy, Vx, B)
76. Problemlösning i matematik med symbolhanterande program
Kerstin Ekstig, Matematiska inst, Uppsala universitet
För att arbeta meningsfullt med så kraftfulla verktyg som symbolhanterande
program krävs nya problemtyper. Några idéer till sådana presenteras.
(Gy, Vx)
77. IT i fysik - astronomi
Arnold Kvist, Knut Hahnsskolan, Ronneby
Praktiska exempel kring Internet för undervisning i fysik och astronomi.
(Gy, Vx)
78. Människor behöver människor - vad gör vi då med datorerna?
Rebecka Martinsson mfl, Landstingsskolornas IT projekt i Östergötland, Linköping
8 skolor i Östergötland utvecklas med IT i små och stora projekt med
datakommunikation och nya modeller för lärandet. Skolornas program
fokuseras på omvårdnad av människa, djur och natur tillsammans med yrken
för fritids - och upplevelsesektorn.
(http://www.lio.se/internetproject/)
(Gy, Vx)
79. MerIT Matematik i undervisningen
Ylva Lokander, Botvidsgymnasiet, Botkyrka, Åke Stridh, Knut Hahnsskolan, Ronneby
Vi delar med oss av erfarenheter från undervisning med MerIT Matematik och
symbolhanterande program.
(Gy, Vx)
80. Kvinnliga elever och skolpersonal väver nät med datorer
Helen Carlsson-Thyrvin mfl, Landstingsskolornas IT projekt i Östergötland, Linköping
Kvinnliga 50-, 60-, 70- och 80-talister med olika bakgrund samarbetar i
nätverk för att utvecklas med IT. Virtuella och fysiska möten varvas för
att prova och utnyttja tekniken och för att generera nya tankar kring användningen
ur ett kvinnligt perspektiv.
(http://www.lio.se/internetproject/)
(Gy, Vx)
81. IT och pedagogik i ett samhällsperspektiv
Dag-Erik Zackrisson, Göteborgs Folkhögskola
IT förändrar näringsliv och samhälle i grunden. Informationssamhället
ställer nya krav på arbetsliv och skola. Skolans arbetssätt måste förändras!
Vad krävs av lärarna ? Vilka hinder finns? Vad händer med
informationssamhällets förlorare?
(Gy, Vx)
82. Datorteket Nässjö Kommun - en positiv åtgärd
Stefan Jönsson, Datortek/Aktivitetscenter, Nässjö
Modern IT-hantering i kombination med projektmetodik, en kunskapsförmedling
med mycket positivt resultat i Nässjö Kommun. Verksamheten har 80 deltagare
från åldern 20-64 år och 14 utbildade handledare.
(Gy, Vx, D)
83. Drop in-kvällskurs för vuxna med läs- och skrivsvårighter
Vera Forsmark, Lena Svensén, Komvux, Oskarshamn
Vi berättar om hur vuxna dyslektiker vågar söka hjälp på våra drop
in-kvällar och med datorer får en individualiserad undervisning.
(Vx)
84. PBL med IT-stöd på Komvux
Rosa Hallin, Komvux i Halmstad
Med stöd från KK-stiftelsen drivs undervisning bland 250 elever i ca 40
basgrupper enligt PBL. Internet i stället för läroböcker. Eleverna arbetar
utifrån fallbeskrivningar.
(Vx)
85. Bibliotekens roll i distansundervisning
Pirjo Elovaara, InfoCenter, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Ronneby
Erfarenheter från ett utbildningsprojekt i Blekinge våren 1997. Hur vi
lärde oss att utnyttja olika DU-tekniker och hur vi skapade tjänster för
distansstuderande.
(Vx, B)
86. Studiebesök på Datorteket i Karlskrona
Mona Hagman, Datorteket, Karlskrona
Information om och rundvandring på Datorteket i Karlskrona, ett datortek
av det lite större formatet, 180 deltagare.
(D)
87. Studiebesök på Datorteket i Ronneby
Ronny Svensson, Datorteket, Ronneby
Information om hur man arbetar på ett datortek av det mellanstora formatet,
102 deltagare. Rundvandring i de nya lokalerna.
(D)
88. Gymnasiebiblioteket - framtidens kunskapsrum
Eva Jonsby, DIK-förbundet, Saltsjöbaden
Gymnasiebiblioteket får en allt viktigare roll i den IT-utvecklade skolan. Här finns
information, kompetens och en plats för möten.
(Gy, B)
89. Natur & Kulturprogrammet - Ett nytt gymnasieprogram med stark IT-profil
Jonas Rutberg, Fässbergsgymnasiet, Mölndal
I Mölndal har vi startat ett lokalt gymnasieprogram som är en blandning mellan Nv- och
Sp-programmet. Eleverna får en grundkompetens motsvarande Sp-programmet men med fördjupningar
inom naturvetenskap. Ett huvudsyfte är att locka fler flickor till att studera naturvetenskap
och teknik. Programmet får sin profil genom de lokala kurserna Människoekologi, Naturvetenskap,
Presentationsteknik, Reklam & Media samt Aktuell forskning. Alla elever och lärare disponerar
varsin bärbar dator. Vi jobbar i hemklassrum och via skolans nätverk kan alla elever koppla
upp sig mot elektroniska konferenssystem och internet direkt i klassrummet. Kunskapssyn och
arbetsmetoder presenteras. Ett "kontrakt" mellan lärare, elever och skolledare för hur arbetet
genomförs redovisas.
(Gy, Vx)
90. Ett samhälle i förändring - ett nytt kunskapsbegrepp
Jonas Rutberg, Fässbergsgymnasiet, Mölndal
Seminariet bygger på en jämförelse mellan det samhälle vi lever i idag och det framtida
samhälle alla påstår att vi är på väg in i. Följande frågor diskuteras: Hur skall skolan
anpassa sin verksamhet så att morgondagens elever får den kunskap och kompetens de behöver?
Hur kommer kunskapsbegreppet att förändras? Hur kan det nya betygssystemet tillämpas med
tanke på det nya kunskapsbegreppet?
(4-9, Gy, Vx)